731x330pxheader1.jpg

9 September – 19 november 2017
Pressvisning: 8 september 

GIBCA 2017 kommer att fördjupa sig i en både politiskt brännande och samhällsaktuell fråga - den om det sekulära samhället. Vilken roll kan det sekulära ha i dagens samhälle?

Sekularitet innebär att de religiösa institutionerna skiljs från statens politiska sfär. Den västerländska liberala sekulariteten strävar efter att upprätthålla fyra samhälleliga fundament: politisk och social jämlikhet, minoriteters rättigheter, religiös frihet och den juridiska separationen mellan den privata och offentliga sfären.

Sekularitet, som inte ska förväxlas med ateism, har spelat en grundläggande roll i det vardagliga samhällslivet och har skapat förutsättningar för en rad olika rättigheter så som rätten till abort, sexuell frihet, samkönade äktenskap, social jämlikhet och yttrandefrihet. Det sekulära samhällets styrka består i att det tillåter olika levnadssätt att samexistera genom skyddandet av rättigheter. Sekularitet har tagit många olika skepnader runt om i världen, från averroismen i det islamska Andalusien under medeltiden, Atatürks moderniserande kemalistiska sekularism i Turkiet i början på 1900-talet till den franska konstitutionens sekulära Laïcité och på den andra sidan spektrat, den amerikanska konstitutionen.

Trots detta har de geopolitiska omvälvningarna under 2000-talets början resulterat i en sekularitet i kris. Den liberala sekulariteten utsätts idag, som en följd av en rad geopolitiska omvälvningar för våldsamma påtryckningar, vilket skapat en ökande global känsla av rädsla och otrygghet. De antipluralistiska krafter som mobiliserade attacken den 11 september 2001; invasionen av Irak 2003; inrättandet av militärfängelset i Guantánamo Bay och rapporterna om tortyr därifrån; mordet på Theo van Gogh och den påföljande nationalistiska högervågen i Nederländerna; publicerandet av de blasfemiska teckningarna i danska Jyllands-Posten och massakern som begicks av Anders Breivik på Utøya. Därtill den Islamiska statens (ISIL) framväxt ur Mellanösterns politiska instabilitet, attacken mot tidskriften Charlie Hebdos redaktion i Paris, den stora tillströmningen till Europa av flyktingar från inbördeskrigen i Syrien och Irak och de nationella reaktioner som följt flyktingströmmarna - är bara några av de händelser som anses driva Europa mot en kollaps av det sekulära samhällssystemet.

Under det senaste decenniet har en högerpopulistisk våg växt fram som förkroppsligar många såväl underliggande som uttalade konservativa strömningar. Fundamentalism och extremism har förgrenats i en rad olika riktningar. Fram träder ett flertal frågor om framtiden. Vilken roll får sekularitet i en tid av stora politiska omvälvningar i samhället? Hur kan vi relatera till de religiösa ”andra” som träder in i sekularitetens rum? Hur kan vi upprätthålla sociala, sexuella, kulturella eller religiösa friheter i ett samhälle med stora kulturella skillnader? Är det staten som är bäst lämpad att definiera sekularitet? Om inte, vem? 

GIBCA 2017 kommer ta sig an dessa komplicerade frågor och ämnar, som Judith Butler föreslår, att skapa rum “för samlevnad och kamp, genom deltagande i offentliga diskussioner, genom kulturella och meningsskapande projekt, som tillåter former av åtskillnad att sammanfalla med former av tillhörighet”.

Biennalen kommer vara ett mångfacetterat projekt som omfattar en stor konstutställning och en rad konstnärsledda initiativ utvecklade i samarbete med olika grupper och organisationer i Göteborg. Ett rikt program med aktiviteter och samtal som berör det civila samhället, aktuell forskning samt kulturella och politiska frågeställningar kommer utgöra en central del av biennalen. Här kommer an read centrala frågor kring Europa, formati0nen av grundvärderingar och den fina skiljelinjen mellan skydd och våld att diskuteras. Konsten har idag en viktig roll att fylla genom att öppna upp för nya synsätt och ställa oväntade frågor. Genom att presentera både nyproducerade och befintliga konstnärliga projekt är förhoppningen att biennalen ska bidra till en bred diskussion, bortom det massmediala nyhetsflödet, där olika, och ibland motstridiga perspektiv får mötas.